Frågan om hur justeringar som görs ur inkomstskattesynpunkt med stöd av regelverket om transfer pricing (TP) ska hanteras ur momssynpunkt har varit föremål för diskussion under många år både i Sverige och utomlands. Bland annat har frågan diskuterats av EU kommissionen och VAT Expert Group. Frågan som diskuterats är om beskattningsunderlaget för moms ska justeras i samma omfattning som resultatet ur inkomstskattesynvinkel, med den effekten att den moms som ursprungligen redovisats behöver justeras.
Det har tidigare saknats klar och tydlig vägledning från Skatteverket men i slutet av 2022 publicerade Skatteverket ett ställningstagande i ämnet. I ställningstagandet redogör verket för ett antal generella utgångspunkter att förhålla sig till vid bedömningen.
Om TP-justeringen kan hänföras till en specifik eller till en grupp specifika försäljningar anser Skatteverket att justeringen ska påverka beskattningsunderlaget ur momssynpunkt om det är en justering som innebär att säljaren på̊ något sätt får en ytterligare ersättning eller lämnar en prisnedsättning. Om justeringen bokförs som en ökad eller minska intäkt så kan, enligt Skatteverket, beskattningsunderlaget behöva justeras.
Om det dock endast är en justering som sker i form av en deklarationspost, dvs. en rent skattemässig justering, så anser Skatteverket inte att det är justering av ersättningen som ska påverka beskattningsunderlaget för moms.
Skatteverket passar i detta sammanhang på att påpeka att en TP-justering kan indikera att de sk. omvärderingsreglerna i momslagen kan bli tillämpliga pga att prissättningen inte anse marknadsmässig ur ett momsperspektiv. Dessa bestämmelser blir, som bekant, tillämpliga i de fall någon av parterna i vid en eventuell TP-justering inte har full avdragsrätt för ingående moms.
Vår kommentar
Vi menar att det är bra att Skatteverket ger vägledning i denna fråga. Det kommer dock fortsatt finnas situationer när en osäkerhet föreligger. Vi misstänker att det finns företag som inte tidigare gjort justeringar men som enligt Skatteverkets ställningstagande ska göra detta. En fråga för dessa är hur man bör agera avseende förfluten tid då ställningstagandet saknar tillämpningsföreskrifter och således egentligen utgör en beskrivning av gällande rätt som inte endast är framåtriktade.
Vissa praktiska frågor berörs inte i verkets ställningstagande, t.ex. följande.
- I vilken redovisningsperiod ska justeringen ske beaktat att olika regler gäller avseende redovisningstidpunkt för moms beroende på vad som köps och sålts. Om den justerade ersättningen exempelvis avser varor som sålts med leverans mellan EU-länder kan det eventuellt bli aktuellt att rätta alla momsdeklarationer för det aktuella året. Eller kan Skatteverket acceptera att justeringen sker vid ett och samma tillfälle, dvs. i en momsdeklaration?
- Ska, när beskattningsunderlaget ska justeras, fakturering eller kreditering ske och behöver i så fall hänvisning ske till alla de ursprungliga fakturorna?
- Hur ska justering av beskattningsunderlaget ske när fakturering skett i annat lands valuta – ska justeringen fördelas proportionellt mellan de olika fakturorna så att formellt korrekt valutakurs används eller kan valutakursen vid justeringen användas?
- Kan man, avseende transaktioner som ska beskattas i Sverige, genom att man ingår avtal enligt i 7 kap 6 § 2 st mervärdesskattelagen, välja att inte göra en justering då fråga är om prisnedsättningar. Kan man, med andra ord, avtala bort skyldigheten att vidta justering ur momssynpunkt när justeringar av ersättningen ur ett inkomstskatteperspektiv skulle ha varit lägre?
