Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) har i en ny och viktig dom i ett förhandsbeskedsärende uttalat sig om när ett byggbolag ska anses ha överlåtit de ägarlägenheter som man producerar och säljer.
Enligt förutsättningarna i förhandsbeskedet ska byggbolaget sälja ägarlägenheter, vilka utgör tredimensionella fastigheter, genom ingående av ett köpekontrakt avseende fastigheten och ett entreprenadkontrakt. Enligt köpekontrakten övergår äganderätten först vid tillträdet och det är även vid denna tidpunkt huvuddelen av betalningen ska erläggas. Entreprenaden innebär att byggbolaget ska utföra alla nödvändiga arbeten för att göra lägenheterna till nyckelfärdiga bostäder. Tillträdet till lägenheterna sker när lägenheterna är färdiga och kan användas.
Frågan, som var när lägenheterna skulle anses sålda ur ett mervärdesskatterättsligt perspektiv, har betydelse för om byggbolaget ska tillämpa mervärdesskattelagens regler om uttagsbeskattning vid byggnation i egen regi eller om det ska tillämpa reglerna för tillhandahållande av entreprenader till annan.
Det verkar klart att civilrättsligt (och ur ett inkomstskatteperspektiv) överlåts fastigheten när det ursprungliga köpekontraktet ingås. Detta trots att det i avtalet anges att äganderätten inte går över förrän vid tillträdet.
Enligt EU domstolens rättspraxis ska en äganderättsövergång inte bedömas utifrån nationell civilrättslig lagstiftning utan av när köparen ”faktiskt kan förfoga över egendomen som ägare” . Detta har HFD som utgångspunkt för sin analys och härvid beaktar man särskilt när de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med äganderätten i allt väsentligt överförts. HFD går i domen igenom omständigheterna i det föreliggande målet och konstaterar att det är först på tillträdesdagen som de väsentliga fördelar som förknippas med äganderätten till ägarlägenheten överförs till köparen och denne såsom ägare kan förfoga över den.
HFD gör således bedömningen att äganderätten ur ett mervärdesskatterättsligt perspektiv övergår till köparen först vid tillträdet trots att den svensk civilrätt uttalar något annat.
Vår kommentar:
Enligt vår mening är det viktigt och betydelsefullt att HFD äntligen, i sin bedömning, bekräftar vad som klart framgår av praxis från EU-domstolen, nämligen att den nationella civilrätten inte ska vara avgörande utan vem som faktiskt kan förfoga över egendomen som ägare. I alltför många domar har domstolarna, enligt vår mening felaktigt och utan närmare analys, låst fast sig vid vad civilrätten uttalar vad gäller äganderättens övergång.
Domen kommer rimligen få genomslag i många situationer när överlåtelse sker genom ingående av köpekontrakt men där tillträdet sker först senare, vilket är särskilt vanligt vad gäller fastigheter. Exempelvis bör normalt en vanlig fastighetsöverlåtelse sannolikt anses ske först vid köparens tillträde och inte vid köpekontraktets ingående.
Eftersom HFDs dom utgör ett utslag av vad som redan är gällande rätt utgör domen, enligt vår bedömning, även stöd för en eventuell begäran om omprövning/överklagande där Skatteverket underkänt en uttagsbeskattningshantering och istället hävdat beskattning enligt entreprenadbestämmelserna.
